Synkroniserad
Tillsammans gick de långsamt mot garderobsdörren. De rörde sig som en sengångare, men den här gången var de åtminstone tysta. Så småningom nådde Davids hand handtaget ännu en gång och grep det hårt. Det unga paret tittade på varandra utan att säga ett enda ord. Men det behövde de inte heller, deras sinnen var perfekt synkroniserade. David och Amber nickade under tystnad och gjorde rytmiska rörelser med huvudet som indikerade en nedräkning: “1,2,3…”
Page 26 of 60
